Loading...
Please wait, while we are loading the content...
Similar Documents
Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus
| Content Provider | Semantic Scholar |
|---|---|
| Author | Larsson, Maria |
| Copyright Year | 2012 |
| Abstract | Staphylococcus aureus ar den framsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenska mjolkkobesattningar och medfor darmed ekonomiska forluster for en stor andel av Sveriges mjolkproducenter. S. aureus har formaga att uttrycka egenskaper som medfor etablering i juvret och mojlighet att undvika vardens immunforsvar. S. aureus har visat sig vara svar att eliminera fran en besattning och denna typ av mastit ar i en del fall svar att behandla med antibiotika varfor ett verksamt vaccin efterfragas. For forsta gangen finns nu ett vaccin mot S. aureus tillgangligt pa den svenska marknaden, Startvac®, men da inga studier har utforts gallande vaccinets effekt under svenska forhallanden startades en faltstudie pa tva svenska mjolkgardar i Svensk Mjolks regi ar 2010. Syftet med detta examensarbete var dels att genomfora en litteraturstudie om S. aureus mastit med tonvikt pa mojligheter till vaccination samt att sammanstalla preliminara resultat fran ovannamnda faltstudie. Kor med udda oronnummer vaccinerades intramuskulart med tre doser utifran beraknat kalvningsdatum, medan kor med jamna oronnummer utgjorde ovaccinerad kontrollgrupp. Kliniska och subkliniska mastiter under de forsta fyra manaderna efter kalvning rapporterades och mjolkprov fran dessa kor analyserades bakteriologiskt. Aven kocelltalen vid de fyra forsta provmjolkningarna efter kalvning jamfordes mellan vaccinerad och ovaccinerad grupp inom besattning. Resultaten visade inga signifikanta skillnader avseende forekomst av mastit orsakad av S. aureus mellan grupperna pa gard A medan en signifikant hogre andel kor med mastit orsakad av S. aureus fanns i den vaccinerade gruppen pa gard B. Pa gard A var kocelltalen signifikant lagre i den vaccinerade gruppen an i den ovaccinerade kontrollgruppen vid tredje provmjolkningen efter kalvning. Pa gard B daremot tenderade kocelltalen att vara hogre i den vaccinerade gruppen an i den ovaccinerade kontrollgruppen vid samma tidpunkt. Sammantaget visar de preliminara resultaten pa en positiv effekt av vaccination pa gard A. Pa gard B daremot var juverhalsan samre i den vaccinerade gruppen vilket ar svartolkat. Resultaten ar dock preliminara da endast en dryg tredjedel av det totala antalet kor som ingar i faltstudien innefattades i denna analys. I den slutliga statistiska analysen kommer hansyn aven tas till faktorer som t.ex. ras, dagar efter kalvning och celltal vid sinlaggning. |
| File Format | PDF HTM / HTML |
| Alternate Webpage(s) | https://stud.epsilon.slu.se/3929/1/Larsson_M_120225.pdf |
| Language | English |
| Access Restriction | Open |
| Content Type | Text |
| Resource Type | Article |
