Ettekt av intramammär antibiotikabehandling under sintiden vid subklinisk mastit

Content Provider	Semantic Scholar
Author	Eriksson, Linda
Copyright Year	2010
Abstract	SAMMANFATTNING Mastit ar en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora forluster for dagens hogproducerande mjolkbesattningar. Vid subkliniska mastiter sker forlusterna framst genom forlorad avkastning over tiden. I Sverige rekommenderas riktad intramammar sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi. Effekten av sintidsbehandlingar vid Jalla forsoksbesattning studerades med hjalp av data fran aren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB. Vid 125 av dessa laktationer forelag infektion med en juverpatogen vid provtagning av juverfjardedelsmjolk 2 veckor innan planerad sinlaggning i totalt 137 juverdelar. Bakteriologisk uppfoljning skedde 1 vecka efter kalvning for 79 juverdelar och for 143 juverdelar 4 veckor efter kalvning. For 76 juverdelar fanns uppfoljning bade 1 och 4 veckor efter kalvning. • Andelen koagulasnegativa stafylokocker (KNS) var extremt hog i besattningen jamfort med uppgifter avseende hela landet. En forklaring kan i alla fall delvis vara den rutinmassiga bakteriologiska undersokningen av alla juverdelar infor sinlaggningen och darmed diagnos av KNS infektioner som inte diagnostiseras om provtagning endast sker vid misstanke om infektios subklinisk mastit vilket ar regel i en normalbesattning. • Vid uppfoljning av sintidsbehandling 1 vecka efter kalvning var 89 % av de fore sintiden infekterade juver-delarna bakteriologiskt negativa. Motsvarande resultat vid uppfoljning 4 veckor efter kalvning var 91 %. • Om resultatet delas upp pa ras var 91 % av juverdelarna hos SRB bakteriologiskt negativa 1 vecka efter kalvning medan motsvarande siffra for SLB var 85 %. • Bland kor som behandlats under sintiden mellan 1:a och 2:a laktation sags 94 % bakteriologiskt negativa juverdelar vid uppfoljning 1 vecka efter kalvning och bland kor med hogre laktationsnummer, 85 %. Kvarstaende infektion 1 vecka efter kalvning, sags endast hos kor med laktationsnummer ≥3. • Underlaget ar for litet for att analysera skillnader i behandlingsresultat pa bakterieniva. Generellt sags dock ett gott behandlingsresultat for samtliga forekommande bakterier. Den enda juverpatogen dar kvarstaende infektion sags 1 vecka efter kalvning var Staphylococcus aureus Pc+. • I besattningen orsakas i genomsnitt 33 % av den totala utslagningen primart av juverhalsoproblem vilket ar jamforbart med medelvardet for landet i stort. Dock har hela 54 % av den arliga utslagningen juverhalsa som bidragande utslagningsorsak. Fordelningen ar har 45 % for SRB och for SLB hela 59 %. Behandlingsresultaten i den har studien var goda och forefaller vara lika bra eller battre an vad som anges i litteraturen. Nyinfektionsfrekvensen de forsta veckorna efter kalvning var lag. Resultaten var generellt nagot battre for SRB an for SLB och dessutom battre for yngre an for aldre kor vilket overensstammer val med tidigare registrerade och publicerade data for raser och laktations-nummer.
File Format	PDF HTM / HTML
Alternate Webpage(s)	https://stud.epsilon.slu.se/896/1/eriksson_e_100304.pdf
Language	English
Access Restriction	Open
Content Type	Text
Resource Type	Article