Loading...
Please wait, while we are loading the content...
Similar Documents
Effects of supplementary feeding on bark stripping by red deer (Cervus elaphus)
| Content Provider | Semantic Scholar |
|---|---|
| Author | Widén, Anna |
| Copyright Year | 2017 |
| Abstract | Barkgnag av kronvilt, effekt av utfodring? Kronvilt (Cervus elaphus) kan orsaka stora skador pa Sveriges skogar genom barkgnagning, nagot som leder till stora ekonomiska forluster da traden drabbas av svampinfektioner, reducerad tillvaxt, deformationer m.m. Det finns manga faktorer som ar viktiga for att forsta varfor kronviltet gnager bark. Det handlar dels om tradkaraktarer sa som tjocklek och grenighet, men det handlar aven om klimat, storningar, populationstathet, tillgangen pa alternativ foda samt balansen i deras naringsintag. Det har dock visat sig att den kanske viktigaste faktorn som forklarar barkgnagning ar kronviltets tillgang pa alternativ foda under vintertid. Vad och hur mycket kronviltet far i sig ar aven av stor vikt. En obalans i kronviltets naringsintag kan leda till ett okat behov av att ata bark. Detta pa grund av att bark bidrar med fiber och sanker pH i vommen. Ett okat intag av kolhydrater kan darfor mojligtvis leda till att kronviltet maste balansera upp detta med ett okat intag av fiber. Nagot som ar valdigt debatterat och oklart ar hur utfodring av vilt paverkar nivan av barkgnagning. Studier har visat att barkgnagningen kan oka eftersom mycket vilt koncentrerar sig runt utfodringsplatsen men aven till foljd av att utfodring innehallande stora mangder kolhydrater och lite fiber ger en obalans i naringsintaget, vilket i sin tur leder till ett okat begar av att ata bark. Det finns dock aven studier som visat att utfodring med lampligt foder i ratt mangd kan ersatta bark i kosten. I denna studie undersoktes hur skadenivan i skanska granbestand paverkas av avstandet till, samt tatheten av utfodringsplatser. Effekten av olika typer av foder undersoktes ocksa. Mina resultat visar att skadenivan inte signifikant paverkas av avstandet till eller tatheten av foderplatser. Tatheten av foderplatser med spannmal kunde dock signifikant relateras till skadenivan. Dessa resultat gar emot tidigare studier som visat att utfodring med kolhydrater, till exempel sockerbetor okar behovet att barkintaget. Att ingen effekt kunde pavisas vad galler tathet och avstand till foderplatser beror troligtvis pa manga olika faktorer. Det togs inte hansyn till den rumsliga auto-korrelationen, vilket betyder att vissa foderplatser anvants flera ganger i analysen, granbestanden kan alltsa inte anses vara oberoende av varandra. En annan forklaring ar den hoga tatheten av foderplatser i Skane. Det var darfor svart att hitta granbestand langt ifran utfodringsplatser, vilket ledde till en valdigt liten variation, nagot som troligtvis paverkar resultatet mycket. Av resultatet gallande effekten av olika fodertyper ska inte alltfor starka slutsatser dras eftersom en korrigering av den rumsliga auto-korrelationen troligtvis hade sankt signifikansnivan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att fragan om varfor kronviltet gnager bark ar valdigt komplex och svar att besvara. Det ar dock viktigt att fortsatta bedriva studier inom detta omrade for att behalla en hallbar kronviltspopulation men aven framja ett svenskt skogsbruk. Handledare: Bengt Hansson Examensarbete 15hp i biologi 2017. Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less) |
| File Format | PDF HTM / HTML |
| Alternate Webpage(s) | http://lup.lub.lu.se/luur/download?fileOId=8925952&func=downloadFile&recordOId=8925880 |
| Language | English |
| Access Restriction | Open |
| Content Type | Text |
| Resource Type | Article |
