Loading...
Please wait, while we are loading the content...
Similar Documents
Epidemiology of stroke in an urban population - aspects of time, place and person
| Content Provider | Semantic Scholar |
|---|---|
| Author | Khan, Farhad Ali |
| Copyright Year | 2004 |
| Abstract | Popular Abstract in Swedish Epidemiologi ar den vetenskap som studerar sjukdomars forekomst och spridning och hur detta varierar over tiden, mellan geografiska omraden och mellan grupper av individer definierade i olika termer. I Malmo finns det mycket goda mojligheter att gora epidemiologiska studier av slaganfall (stroke). Dels finns ett register som foljt strokeinsjuknandet sedan 1989. Dels har Sverige en tillforlitlig och utforlig befolkningsstatistik som ger oss goda mojligheter att beskriva risken att insjukna i olika befolkningsgrupper. Syftet med denna avhandling har varit att utforska slaganfallssjukdomen i relation till nar man insjuknar (arstids- och veckodagsvariation), var man bor och vem man ar i termer av civilstand och fodelseland. For manga sjukdomar kan insjuknandet vara hogre eller lagre beroende pa arstid och veckodag. Tidigare studier av insjuknande i slaganfall har visat motstridiga resultat. Nagra studier har rapporterat att risken for stroke ar hogre pa vintern, medan andra har funnit att risken ar hogst pa hosten eller varen. Vid en genomgang av alla nya fall i Malmo mellan 1989-1999 (7129 fall), kunde vi inte se nagra sakra skillnader i risken att insjukna under olika arstider. Inte heller skilde sig strokeinsjuknandet mellan olika veckodagar. Daremot sag vi att dodligheten efter insjuknandet var hogre bland patienter som insjuknat under vintern. Anledningen till att dodligheten ar storre under vintern ar oklar. Bland de mojliga orsakerna kan namnas att andra sjukdomar oftare skulle kunna komplicera forloppet under vintern, eller att slaganfallen skulle kunna vara svarare under vintern (Paper I). Manga studier har visat att ensamstaende (ogifta, franskilda eller ankor/anklingar) har hogre dodlighet an de som ar gifta. Den okade dodligheten tycks innefatta manga olika dodsorsaker. Huruvida risken att insjukna i stroke ar olika i dessa grupper ar endast lite studerat och ingen har tidigare studerat om risken for stroke ar okad de forsta aren efter skilsmassa eller makes dod. Genom att inhamta uppgifter fran Folk och Bostadsrakningen 1990 kunde vi studera risken att drabbas av stroke i relation till civilstand. Vi kunde ocksa studera om skilsmassa eller makes dod efterfoljdes av en okad risk for stroke. Vi fann att franskilda man och kvinnor hade en okad risk, liksom ankor/anklingar. Man som aldrig gift sig hade ingen okad risk. Vi sag ocksa att skilsmassa eller makes dod ledde till en okad risk under de narmast foljande aren. (Paper II). Det finns flera mojliga orsakerna till att franskilda och anklingar har hogre risk. Bland annat kan man tanka sig att skilsmassa eller makes dod ar en stark stressfaktor som kan oka risken for stroke. En annan mojlighet ar att livsstilen hos ensamstaende ser annorlunda ut, med mer rokning, mindre fysisk aktivitet etc. Fler studier behovs for att utforska orsakerna till det okade strokeinsjuknandet. I Malmos befolkning finns stora invandrargrupper. Tack vare den goda befolkningsstatistik som finns i Sverige kan befolkningen beskrivas utifran fodelseland, nagot som utnyttjades i nasta arbete. Malmos befolkning indelades i invanare fodda i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, fd Jugoslavien, fd Sovjetunionen, Chile, Polen, fd Tjeckoslovakien, Rumanien, Ungern och Kina/Vietnam dvs. de stora invandrargrupperna i Malmo, 1990. Risken att insjukna studerades fran 1990 till 2001. Individer fodda i Ungern och fd Jugoslavien hade okad risk for ischemiska stroke (blodpropp i hjarnans karl), personer fran fd Sovjet och Kina/Vietnam hade okad risk for intracerebral blodning (hjarnblodning), medan finska invandrare hade okad risk for subaraknoidal blodning (hjarnhinneblod- ning). Invanare fran Rumanien hade en lagre risk for stroke an infodda svenskar. Resultaten visar att det finns betydande skillnader mellan olika invandrargrupper. Skillnaderna kan aterspegla riskfaktorer och beteenden som forvarvats i hemlandet, men de kan ocksa aterspegla det faktum att invandrare utgor selekterade grupper som av olika skal tagit ett beslut att flytta till ett annat land. Det ar tankbart att dessa grupper i vissa fall ar sjukare eller friskare an befolkningen i hemlandet och i det nya landet (Paper III). Tidigare studier i Malmo har visat att risken att insjukna i stroke eller hjartinfarkt skiljer sig betydligt mellan olika bostadsomraden i Malmo. Risken att insjukna ar hogst i omraden med lagre socioekonomisk niva, dvs i omraden med lag sysselsattningsgrad, hogt socialbidragsberoende, hog omflyttning och hog andel invandrare. Huruvida den hogre risken att insjukna i stroke ocksa motsvaras av en samre prognos bland de drabbade har inte studerats tidigare. I det fjarde delarbetet studerades dodligheten bland slaganfallspatienter fran olika bostadsomraden. I studien, som innefattade 7680 patienter med stroke under perioden 1989-2000, fann vi att dodligheten var storst bland patienter som kom fran samre bemedlade omraden. Skillnaderna kunde ses for dodligheten under de forsta 28 dagarna efter insjuknandet, under forsta aret efter insjuknandet och for dodligheten fram till 31 december, 2001. Det var framfor allt pa langre sikt (1 ar eller mer) och bland patienter under 75 ar som skillnaderna var statistiskt sakerstallda. Att prognosen ar samre bland patienter fran samre bemedlade omraden skulle kunna bero pa att dessa individer far svarare slaganfall, men det finns flera alternativa forklaringar. En mojlighet ar att dessa patienter roker i storre utstrackning och de har svarare att ta sig till information om halsoframjande livsstil eller att folja den blodtrycksbehandlingen som de ordinerats av sina lakare. Sammanfattningsvis har avhandlingen visat att det finns betydande skillnader i risken att insjukna i stroke mellan individer fran olika lander. Likasa skiljer sig risken mellan gifta, ogifta, franskilda och ankor/anklingar. Prognosen efter ett slaganfallsinsjuknande ar samre bland patienter fran mindre bemedlade omraden och bland dem som drabbats under vintermanaderna. Daremot har vi inte funnit stod for hypotesen att risken att insjukna skulle skilja sig mellan olika arstider eller veckodagar. (Less) |
| File Format | PDF HTM / HTML |
| Alternate Webpage(s) | https://portal.research.lu.se/ws/files/4506086/545054.pdf |
| Alternate Webpage(s) | http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4506086/545054.pdf |
| Language | English |
| Access Restriction | Open |
| Content Type | Text |
| Resource Type | Article |
