Loading...
Please wait, while we are loading the content...
Similar Documents
Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård
| Content Provider | Semantic Scholar |
|---|---|
| Author | Carlsson, Per Arvid Emil Kärvinge, Christina Broqvist, Mari Eklund, Kristina Hallin, Bo Jacobsson, Catrine Ekman, Gunilla Jacobsson Peterson, Christina Källgren Lindh, Marion Nordlander, Britt Rosén, Per Sjöblom, Urban Sohlberg, Anna |
| Copyright Year | 2007 |
| Abstract | En arbetsgrupp med personer fran Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, andra organisationer som arbetat med vertikala prioriteringar sasom Landstinget i Ostergotland, Stockholms lans landsting, Vastra Gotaland, Sodra sjukvardsregionen, Svenska Lakaresallskapet, Svensk sjukskoterskeforening och Vardforbundet har tagit fram detta forslag. Forslaget har fortlopande forankrats hos Forbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksforbund som kunnat lamna synpunkter pa utformningen av odellen.Dessutom har rapporten varit foremal for granskning och diskussion vid ett mote med inbjudna representanter fran ovriga landsting, Lakemedelsformansnamnden och flera yrkesorganisationer. Synpunkter har ocksa inkommit fran ett seminarium som arrangerades av PrioNet, ett natverk av personer med intresse for prioriteringar.Den arbetsmodell som beskrivs i kapitel 4 ska kunna anvandas i alla sammanhang dar vertikala prioriteringar sker sasom aktiviteter som arrangeras av staten, landsting, kommuner, kliniker, professionella grupper eller motsvarande.Rapporten ar skriven pa ett sadant satt att den ska kunna anvandas i forsta hand som ett stod till dem som bedriver utvecklingsarbete rorande prioriteringar. Vi tror att innehallet maste anpassas till olika verksamheter eller personalgruppers specifika behov med hjalp av kompletterande exempel och vissa forenklingar. Texten maste givetvis ocksa anpassas till de kunskaper och tidigare erfarenheter som den aktuella malgruppen har nar det galler arbete med oppna prioriteringar. Sadana situations- och verksamhetsanpassade versioner maste det aligga varje sjukvardshuvudman och andra berorda organisationer att utarbeta. PrioriteringsCentrum, Socialstyrelsen och andra parter som deltagit aktivt i detta arbete kan givetvis vara behjalpliga i arbetet med att bearbeta denna rapport for olika malgrupper.Fragan om nar och hur arbetet med vertikala prioriteringar ska bedrivas i praktiken kan ocksa endast besvaras lokalt. Det ar i forsta hand ett nsvar for huvudmannen att ta ansvar for implementeringen. Professionella organisationer har ocksa en viktig roll. Myndigheter, universitet och kunskapscentra ska vara ett stod till huvudmannen.Utgangspunkten i modellutvecklingen ar Riksdagens beslut om prioriteringar. Nar det finns oklarheter om hur dessa riktlinjer ska omsattas i praktiken eller att praktiken kan forefalla i konflikt med principerna har vi papekat detta.Nar man star infor ett val - oavsett om det handlar om att fordela nya resurser till olika andamal eller att genomfora besparingar - kan det vara en fordel att kunna rangordna tankbara valmojligheter i enprioriteringsordning. I var modell innebar prioritering enbart att de relevanta alternativen rangordnas. Konsekvenserna av denna rangordning ar inte pa forhand given utan kan ligga till grund saval for tillskott av resurser som for ransonering av nagot slag.Vid en vertikal prioritering ar det en fordel att organisera prioriteringsarbetet sa att det utgar fran en grov uppdelning i halsoproblem/sjukdomsgrupper. En sadan uppdelning innebar i regel att flera organisationsenheter/kliniker, specialiteter eller yrkesgrupper berors och man far en mer allsidig belysning av problemet. Dessutom utgar man fran ett patient/befolkningsperspektiv vilket forefaller mer andamalsenligt an ett organisatoriskt/personalperspektiv.Det som rangordnas och som nagon valjer mellan benamner vi prioriteringsobjekt. Vi foreslar att prioriteringsobjektet utgors av olika kombinationer av halsotillstand och atgarder1. Nar det galler att bestamma en lamplig detaljeringsgrad maste det avgoras utifran sammanhanget prioriteringar ska goras i. En utgangspunkt ar att fokusera pa typfall, vard som representerar stor volym och kontroversiell vard.Alla former av vertikala prioriteringar ska baseras pa de etiska principer som riksdagen beslutat ska galla vid prioriteringar inom halso- och sjukvarden. De etiska principerna behover dock goras kanda, fortydligas och eventuellt kompletteras for att kunna omsattas i praktiska prioriteringar. Vidare anser vi att riksdagens fyra sa kallade prioriteringsgrupper inte ska inga i modellen.Manniskovardesprincipen, som innebar att alla manniskor bor ha lika varde och samma ratt till vard oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhallet, ar den sjalvklara utgangspunkten vid prioriteringar. Nar personliga egenskaper sasom alder, kon, livsstil eller funktion hos en grupp ar ett uttryck for att speciella behov foreligger sa att nytta med insatserna blir olika ska de personliga egenskaperna kunna beaktas i en prioritering pa gruppniva. Fragan om hur externa effekter, d v s effekten av en insats for narstaende och andra grupper an den individ som ar direkt berord av insatsen, ska varderas vid en prioritering behover diskuteras ytterligare.Med behov av halso- och sjukvard menas bade tillstandets svarighetsgrad och den forvantade nyttan av en atgard. Som patient har man endast behov av sadana vardatgarder som man forvantas ha nytta av. Motsatt galler att en manniska enligt detta satt att definiera behov inte behover atgarder som inte forbattrar halsan och livskvaliteten, sadana som hon inte har nytta av. Har har givetvis halso- och sjukvarden ett ansvar att lotsa manniskor de kommer i kontakt med, och som far illa pa nagot satt, till andra lampliga aktorer.Riksdagens riktlinjer, nar det galler kostnadseffektivitetsprincipen (tillampad for enskilda patienter), ar for begransad for att vagleda vid vertikala prioriteringar som galler prioritering pa gruppniva. Regeringen konstaterade redan i prioriteringspropositionen att det ar angelaget att skilja pa en kostnadseffektivitetsprincip som galler val mellan olika atgarder for den enskilde patienten (dar principen kan tillampas som utredningen foreslar) och pa halso- och sjukvardens stravan efter en hog kostnadseffektivitet nar det galler vardens verksamhet i allmanhet. Har stodjer vi oss pa Riksdagens direktiv till Lakemedelsformansnamnden. Namnden ska vid beslut om subvention (prioriteringar) av ett lakemedel bl a bedoma om det ar kostnadseffektivt i ett samhalleligt perspektiv, vilket innebar att man staller patientnyttan av lakemedlet mot kostnaden. I bedomningen ska kostnadseffektiviteten vagas samman med behovs- och solidaritetsprincipen och manniskovardesprincipen.Den foreslagna arbetsmodellen overensstammer i allt vasentligt med den arbetsmodell som anvands av Socialstyrelsens vid framtagning av nationella riktlinjer. Det ar inte mojligt att rymma alla aspekter som kan vara aktuella att beakta vid beskrivning av en nationell arbetsmodell. Man maste darfor utga fran modellen och fundera pa vilka andra relevanta aspekter som dessutom bor vagas in. T ex kan den internationella klassifikationen for funktionsformaga (ICF) anvandas som vagledning.Pa grund av den stora variationsrikedomen av effektmatt i olika verksamheter och de begransade erfarenheter som finns att arbeta med sadana explicita gransvarden anser vi att det ar for tidigt att rekommendera en enhetlig indelning i t ex risknivaer. Det ar dock viktigt att de som arbetar med prioriteringar redovisar hur de har resonerat.SBU:s klassifikation for att gradera den vetenskapliga evidensen for en atgards effekt bor anvandas i forsta hand. Lokala prioriteringsprojekt med begransade resurser till sitt forfogande foreslas redovisa bedomningen av det vetenskapliga underlaget med ord och referera till det kunskapsunderlag som anvants. Evidensstyrkan bor endast uttryckas med siffror da man stoder en slutsats pa en systematisk kunskapsoversikt fran SBU eller en annan oversikt av god kvalitet.Prioriteringsarbeten dar halsoekonomiska data finns tillgangliga bor tills vidare ansluta till Socialstyrelsens arbetssatt och ange kostnadseffektivitet i en skala fran lag till mycket hog kostnad per vunnet levnadsar eller kostnad per kvalitetsjusterat levnadsar. Den halsoekonomiska evidensen bor redovisas i enlighet med de principer som Socialstyrelsen tillampar. I lokala projekt med sma resurser eller svarigheter att konsekvent fa fram uppgifter om kostnadseffektivitet rekommenderar vi att man atminstone resonerar om kostnadseffektivitet i de fall prioriteringsordningen pa ett avgorande satt paverkas nar kostnaderna vags in.Tio nivaer bor anvandas for rangordning samt att rangordningslistan kompletteras med en ”icke-gora-lista” for metoder som inte bor utforas alls eller rutinmassigt samt en FoU-lista for metoder dar det fortfarande saknas tillracklig evidens for att kunna motivera ett inforande i rutinsjukvarden. Sammanvagningen sker foretradesvis med en kvalitativ metod i avsaknad av en invandningsfri kvantitativ/matematisk metod. Likasa tror vi att det for narvarade inte ar mojligt att faststalla entydiga kriterier som avgor inom vilken rangordningsniva ett prioriteringsobjekt ska hamna.Resultatet bor presenteras i form av en rangordningslista. De parametrar som ligger till grund for prioriteringen bor ocksa pa ett enhetligt satt redovisas i sadana rangordningslistor som visas for andra. I detalj kan spraket och utseendet av pedagogiska skal behova anpassas for respektive malgrupp.Granser for vad som ar acceptabel behovstackning (vardkvalitet, mangd liksom andel av de i patientgrupp som far tillgang till insatsen) ar en regional och lokal fraga och ingar darfor inte i den nationella modellen. |
| File Format | PDF HTM / HTML |
| Alternate Webpage(s) | http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:261603/FULLTEXT01.pdf |
| Language | English |
| Access Restriction | Open |
| Content Type | Text |
| Resource Type | Article |
